Semester

Arbetstagarens semester regleras i nya semesterlagen som trädde i kraft 1 april 2006. 
En arbetstagare har rätt till årlig semester som uppgår till två och en halv vardag för varje fuill semesterkvalifikationsmånad. För anställningar som pågått mindre än ett år är semestern två dagar per kvalifikationsmånad.
Semesterkvalifikationsåret löper från 1.4 till 31.3 och semestern beviljas i efterskott. Semesterperioden är tiden mellan 2.5 och 30.9.
Av semestern ska 24 dagar ges under den egentliga semesterperioden och den återstående delen under vinterperioden fram till 31.3. 
Den del som överstiger 18 dagar kan efter avtal sparas och tas ut följande semesterperioden eller senare. 

Arbetsgivaren och arbetstagaren får komma överens om att arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 12 vardagar i en eller flera delar. Detta kan vara nödvändigt för att trygga en kontinuerlig produktion eller för att upprätthålla servicenivån under semesterperioden, framför allt i mindre företag. 

När ett anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att i stället för semester få semesterersättning i pengar för de införtjänta semesterdagar som ej tagits ut. 

​

​

Intjäning av semester

En full semesterkvalifikationsmånad är en månad då arbetstagaren kan tillgodoräkna sig minst 14 arbetade dagar eller likställda dagar. För arbete på deltid tillämpas en minimiarbetstid på 35 timmar för semesterkvalifikationsmånaden.
Dagar som likställs med arbetsdagar är bl a moderskaps- och föräldraledighet, frånvaro pga sjukdom, olýcksfall eller permittering.

Arbetsgivaren ska föra en separat arbetstidsbokföring som ligger till grund för semesterintjäningen och även föra bok över semesterdagar.

I olika branschers kollektivavtal kan det finnas särskilda bestämmelser om t. ex. semesterpengar och semesterpremier som är bindande för arbetsgivaren.

Läs mera här.

 

Ersättning för semesterkostnader

En arbetsgivare har rätt till ersättning för de kostnader som föranleds av semester som en arbetstagare tjänar in under moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet.
Rätten inträder om arbetsgivaren är skyldig att till arbetstagaren betala semesterlön eller semesterersättning för den tid som arbetstagaren utan att vara i arbete fått dagpenning av nämnda skäl.
Arbetsgivaren rätt till ersättning även när arbetstagaren är på föräldraledighet men får partiell föräldrapenning och arbetar på deltid.
Ersättningen betalas i efterhand efter att föräldradagpenningsperioderna gått ut. Ersättning betalas också för de semesterdagar som en arbetstagare tjänat in och som arbetstagaren enligt semesterlagen har sparat för att ta ut senare.
Ersättningens storlek
Till arbetsgivaren betalas ersättning för varje kalendermånad som semester har tjänats in förutsatt att antalet föräldradagpenningsdagar uppgått till minst 14 under kalendermånaden.
Ersättning betalas för 2,5 dagar per kalendermånad. Grunden för ersättningen per dag är en 1/300 av årsarbetsinkomsten som utgjort grund för dagpenningen, utökad med 26 procent som kompensation för arbetsgivarens sociala avgifter. Ersättningen är dock högst den faktiska semesterlönens belopp x 1,26.

Läs mera här.

​

KOM I HÅG:

Arbetsgivare har även rätt till en separat ersättning för merkostnader för kvinnliga anställdas föräldraledighet. Läs mera här.
 

Procentbaserad semesterersättning

Semesterersättningen för deltidsanställda, tillfälligt anställda och säsongs-arbetskraft beräknas enligt en procent av lönesumman.
Semesterlönen är 9 % och stiger till 11,5 procent när anställningen har pågått minst ett år före utgången av semesterkvalifikationsåret. Semesterlönen baseras på arbetad tid och utökas med frånvarotid som likställs med arbetad tid.

Avvikelser

I vissa kollektivavtal tillämpas avvikande regler. Inom t. ex. byggbranschen är semesterersättningen 18,5 %, medan deltidsanställda inom handeln får 10 eller 12,5 procent.