Regler för bokslut i företag

Bokslut ska uppgöras inom fyra månader efter räkenskapsperiodens utgång. Bokslutet innehåller verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning, bilageuppgifter (noter) samt finansieringskalkyl. Bokslutet visar räkenskapsperiodens resultat samt den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen.

Endast digital bokslutsanmälan från 2023

Vid årsskiftet upphör möjligheten att sända in företagets bokslut till handelsregistret per e-post. Därefter krävs inloggning med bankkoder eller mobil-ID via Företagsdatasystemets webbtjänst. Företagets bokförare kan förbereda anmälan, som sedan ska bekräftas av vd, ordförande eller styrelsemedlem, eller en ansvarig bolagsman i personbolag.

Näringsidkare och bostadsaktiebolag behöver inte anmäla sitt bokslut till handelsregistret.

Bokslutsreglerna har ändrats från 2016

Bokföringslagen har ändrats från början av 2016 och nya regler för bokslutet baseras på företagets storleksklass. Ändringarna gäller också kravet på bokföringens nivå, bokslutets innehåll och bokföringsmaterialets form.
Exempelvis har kravet på en pappersbaserad balansbok slopats eftersom det är otidsenligt. Huvudmålet är att bokslutet ska ge en rättvisande bild av företagets resultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen. En separat bokföringsförordning som gäller mikroföretag och småföretag har stiftats

Undantag från dubbel bokföring
De allra minsta näringsidkarna behöver inte längre ha dubbel bokföring om högst ett av följande gränsvärden har överskridits under nuvarande och föregående bokslutsperiod:

Balans 100.000 euro, omsättning 200.000 euro, 3 anställda.

Klassindelning enligt storlek
Övriga företag indelas i tre klasser, mikroföretag, småföretag och storföretag enligt följande. Högst ett av gränsvärdena får överskridas under nuvarande och föregående bokslutsperiod.

Mikroföretag: balans 350.000, omsättning 700.000, 10 anställda
Småföretag: balans 6 miljoner, oms. 12 miljoner, 50 anställda
Storföretag: balans 20 miljoner, oms. 40 miljoner, 250 anställda.

Endast storföretag och företag av allmänt intresse behöver upprätta finansieringsanalys samt avge verksamhetsberättelse.

Små koncerner, där högst ett av gränsvärdena som gäller småföretag överskrids, behöver inte upprätta koncernbokslut. Vid beräkningen adderas koncernbolagens bruttosiffror på moderbolagets bokslutsdag.

Tidigare fanns i lagen begreppet små aktiebolag vilket bestämdes av följande faktorer:

omsättning 7,3 miljoner euro
balansomslutning 3,65 miljoner
antalet anställda i medeltal 50 personer

Endast bolag som överskred minst två av dessa gränsvärden behövde foga finansieringskalkyl till bokslutet.

Bokslutets format och innehåll

Resultat- och balansräkning ska uppgöras i enlighet med bokföringsförordningen. För vardera ska även den föregående bokslutsperiodens siffror redovisas.

Balansräkning

Balansräkningen kan göras i normalformat och i förkortad form. Mikroföretag har rätt att redovisa en förkortad balansräkning. Denna innehåller samma rubriker som den längre, men innehållet redovisas inte lika noggrant.

Resultaträkning

Resultaträkningen kan göras enligt två modeller, kostnadsbaserad eller funktionsbaserad. Vanligtvis används den kostnadsbaserade modellen.

Förkortad resultaträkning

Mikro- och småföretag har rätt att redovisa en förkortad resultaträkning, där posterna omsättning, lagerförändring av färdiga varor och varor under tillverkning, tillverkning för eget bruk, övriga intäkter samt material och tjänster får tas upp som en sammanslagen post, Bruttoresultat.
Från bruttoresultatet dras personalkostnader, avskrivningar och värderingsposter samt övriga rörelsekostnader, vilket ger rörelsevinsten.
Därefter följs den vanliga resultaträkningsmodellen.

Se bokföringslagen på Finlex här.